Vad är NOVA-skalan?

Det pratas mycket om processad mat. För att forskare (och konsumenter) ska kunna prata om samma sak skapades NOVA-skalan. Den delar in all mat och dryck i fyra grupper baserat på hur mycket och i vilket syfte den har bearbetats industriellt.

De fyra NOVA-grupperna

• Grupp 1: Oprocessat och minimalt processat. Råvaror i sin naturliga form, eller mat som bara har tvättats, frysts, pastöriserats eller torkats. Exempel: Färsk frukt, grönsaker, mjölk, ägg och fryst kött.
• Grupp 2: Processade kulinariska ingredienser. Ämnen som utvinns från naturen och används för att laga mat. Exempel: Smör, olivolja, socker och salt.
• Grupp 3: Processad mat. Produkter som skapas genom att kombinera grupp 1 och 2 för att öka hållbarheten eller förhöja smaken. Består oftast av 2–3 ingredienser. Exempel: Nybakat bröd, ost, inlagda grönsaker och konserverade bönor.
• Grupp 4: Ultraprocessad mat (UPF). Industriella formuleringar som ofta innehåller ingredienser du sällan hittar i ett hemmakök samt tillsatser för färg, smak och textur. Exempel: Läsk, massproducerat mjukt bröd, frukostflingor och många färdigrätter.

NOVA är inget näringsbetyg

Det är lätt att förväxla NOVA med ett traditionellt hälsomått, men skalan tar ingen hänsyn till näringsinnehåll. En sockerfri energidryck utan kalorier hamnar i grupp 4 (ultraprocessat), medan en flaska rapsolja bestående av 100 % fett hamnar i grupp 2.

NOVA är istället ett verktyg för att förstå matens ursprung och hur långt ifrån sin ursprungliga form den har tagits innan den landar på din tallrik.

En omdiskuterad modell

NOVA är inte oomstritt bland forskare. Kritiken handlar mest om att grupp 4 är så bred att den rymmer både läsk och fiberrikt formbröd, och att gränsdragningen mellan grupp 3 och 4 ibland blir en bedömningsfråga snarare än en mätning. Att ett högt intag av ultraprocessat återkommer som riskfaktor i internationell forskning är det däremot få som ifrågasätter. Vi använder NOVA för att den beskriver något verkligt om hur maten är byggd – inte som ett facit.