Vår metod

Vi vill att du ska kunna kontrollera oss. Här är källorna vi använder, hur en bedömning blir till, och var gränserna går.

Underlaget

Livsmedelsverket

Svensk livsmedelsdatabas för näringsvärden, samt myndighetens vägledningar om tillsatser och märkning.

EFSA

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet — vetenskapliga utlåtanden och ADI‑värden för godkända tillsatser.

EU:s tillsatsförteckning

Förordning (EG) nr 1333/2008 med bilagor: vilka E‑nummer som är godkända och i vilka livsmedel.

NOVA‑klassifikationen

Det ramverk från Universidade de São Paulo som forskningen om ultraprocessad mat bygger på.

Produktdata

Ingredienser och märkning från tillverkarnas egna uppgifter och öppna produktdatabaser.

Publicerad forskning

Peer‑reviewade studier och systematiska översikter om bearbetningsgrad, tillsatser och kostmönster — bland annat de stora kohortstudierna NutriNet‑Santé, UK Biobank och EPIC.

Så blir en bedömning till

Vi läser ingrediensförteckningen, inte marknadsföringen. Varje ingrediens klassas efter om den är en råvara, en kulinarisk ingrediens som olja eller salt, eller en industriellt framställd ingrediens som bara förekommer i fabriksledet — emulgeringsmedel, modifierad stärkelse, aromer, sötningsmedel. Produktens processgrad följer den mest bearbetade ingrediensen i förhållande till hela sammansättningen, enligt NOVA:s fyra nivåer.

Tillsatser listas med sitt E‑nummer, sin funktion och vad EFSA sagt om dem. Vi hittar inte på egna riskklasser och rangordnar inte tillsatser mot varandra.

Vad vi medvetet inte gör

• Vi ger inget hälsobetyg. "Nyttigt" beror på helheten i din kost, inte på en enskild vara.
• Vi väger inte in kalorier i processgraden. Bearbetning och energiinnehåll är två skilda frågor.
• Vi rankar inte varumärken. Ingen betalar för att synas bättre i Kollat.

Där metoden tar slut

Hittar du ett fel?

Säg till. Mejla fel@kollat.app med produkt och streckkod, så rättar vi och skickar uppdateringen till alla.